Klimakteriet

Klimakteriet, eller övergångsåldern som det ibland kallas, är begrepp som är laddade med både negativa och positiva tankar. Här försöker vi reda ut vad som händer i kroppen, knoppen och hur du tar hand om dig på bästa sätt, oavsett hur dina klimakterieår blir.

Vad är klimakteriet?

I en del sammanhang benämns denna period också menopaus, ett ord med rötter i både nylatin och grekiska, och betyder "slut" eller "upphörande". Ordet markerar alltså kvinnans sista menstruation.

Redan som foster har ett flickfoster sju miljoner ägg  och när barnet föds har det cirka två miljoner ägg kvar. Dessa ägg utgör den så kallade äggstocksreserven. 

Vid pubertetens start består äggstocksreserven av ungefär 400 000 stycken ägg och från första mens dör cirka 1 000 ägg varje månad. Ungefär 400 mogna ägg frigörs sedan under den tid i livet då du har mens. När det inte finns fler ägg kvar i äggstocksreserven slutar äggstockarna att producera östrogen och klimakteriet inträffar.  

Vad är klimakteriet?

I Sverige ligger genomsnittsåldern för  klimakteriet vid cirka 50 år. Perioden kan inledas vid 45 års ålder men för en del börjar det inte förrän efter 55 års ålder. 

Det är viktigt att komma ihåg att klimakteriet består av många olika faser, eller stadier, även om det finns individuella variationer hur faserna yttrar sig för kvinnan.

När klimakteriet börjar avgörs av bland annat arv och hur många äggceller som finns kvar i äggstockarna. Rökning kan också påverka tidpunkten för när klimakteriet inträffar. Däremot verkar det inte som att din ålder vid första mens påverkar hur tidigt eller sent klimakteriet börjar.

Vad kan jag själv göra för att må bra under klimakteriet?

  • Behandling mot värmevallningar och svettningar kan innebära östrogen i form av tabletter, plåster eller gel. Man ska inte behandlas med östrogen om man har haft bröstcancer, blodpropp, leversjukdom eller har underlivsblödningar.
  • Vid torra och sköra slemhinnor i underlivet kan det räcka det med lokal östrogenbehandling med till exempel kräm eller slidpiller. Då påverkas inte heller resten av kroppen av behandlingen. 
  • Fysisk aktivitet, som en rask promenad minst en halvtimme fyra till fem gånger i veckan kan göra att du mår bättre både fysiskt och psykiskt.
  • Akupunktur, mindfulness och yoga kan i många fall minska värmevallningar och svettningar.
  • Det finns andra tillstånd som kan orska klimakterieliknande symptom, sök därför vård hos till exempel gynekolog om du upplever att din mens blir mer smärtsam, varar längre och blir rikligare, eller på annat sätt påverkar ditt vardagsliv. 

Källor: Dagens medicin, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, 1177 Vårdguiden.

Förnya bank ID-session?
Din BankID session håller på att löpa ut. För att fortsätta vara inloggad behöver du förnya din session genom att bekräfta nedan
Kvar till utloggning