Astma

Astma är ett inflammationstillstånd i luftvägarna som resulterar i symtom såsom tung och väsande andning, hosta, andnöd, pipande ljud i bröstet och hosta eller andnöd vid fysisk aktivitet.

Med rätt behandling, träning och andra livsstilsförändringar kan man minska astmasymtomen och leva ett liv utan att sjukdomen begränsar en. Läs vidare för att lära dig mer om orsak, symtom och behandling av astma. 

Astma är ett kroniskt inflammations- och irritationstillstånd i luftvägarna som leder till trånga och överkänsliga luftvägar. Det orsakar anfall med bland annat andningsbesvär och ansamling av slem i luftvägarna.

Vid ett astmaanfall drar luftrören ihop sig och musklerna runt omkring dem kan krampa. Många beskriver ett astmaanfall som att andas genom ett sugrör och samtidigt hålla för näsan. Sjukdomen kan vara lätt, medel, allvarlig eller livshotande. Det är mycket viktigt att behandla astma väl eftersom okontrollerad och/eller dåligt behandlad astma kan skada luftvägarna permanent och göra dem kroniskt trånga. Detta kan leda till KOL. Risken för att utveckla KOL är störst för de astmatiker som röker. 

Det finns två huvudsakliga typer av astma: allergisk astma och icke-allergisk astma. Oavsett typ av astma, är symtomen liknande och inkluderar ofta tung andning, hosta och andnöd. 

Allergi och astma:
Allergisk astma är en form av astma som utlöses av allergener såsom pollen, pälsdjur eller damm. Vid kontakt med dessa allergener reagerar kroppen och orsakar inflammation och svullnad i luftrören. Allergisk astma är vanligast bland barn. 

Icke-allergisk astma:
Astma som inte är orsakad av allergi kan utlösas eller försämras av faktorer som exempelvis luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, kall luft eller tobaksrök. Även personer med allergisk astma kan påverkas negativt av dessa faktorer. 

Orsakerna till astma är inte fullständigt klarlagda, däremot finns det flera kända faktorer som är av betydelse. 

Arv och genetik: 

Enligt forskning kan arv och gener spela en stor roll i ökad risk för astma. Barn med båda föräldrarna som har astma har en cirka 60-80% högre risk att själva utveckla sjukdomen.
Astma kan utvecklas oavsett ålder, men det är vanligt hos barn. Ofta drabbas pojkar oftare än flickor. Majoriteten av de barn som har astma växer ifrån det när de kommer upp i tonåren. 

Allergi och astma

Personer med allergier eller andra allergiska besvär (till exempel atopiskt eksem) löper också större risk att utveckla astma. Allergener såsom pollen, damm, djurpäls och mögel är vanliga orsaker till astma. 

Miljö och livsstil
Miljöfaktorer som förorenad och kall luft, starka dofter (t.ex. tobaksrök, parfym och rengöringsmedel) samt dåligt inomhusklimat (t.ex. hög luftfuktighet och mögel) kan bidra till utvecklingen av astma. Vissa yrken som involverar exponering för damm, kemikalier, rök och gas kan också öka risken för astma.

Din risk att utveckla astma påverkas även av din livsstil. Inaktivitet, rökning och övervikt är alla faktorer som kan öka risken för sjukdomen. 

Läkemedel och medicin
NSAID-preparat (en grupp läkemedel mot smärta, infektioner och feber) och en sorts blodtrycksmedicin (betablockerare) kan utlösa astmaanfall. 

• Tung och väsande andning, särskilt problem med utandning.
• Pipande ljud i bröstet
• Ökad slemproduktion i luftvägarna och svårigheter att få upp allt slem
• Hosta, särskilt på natten och tidigt på morgonen.
• Trötthet

Symptomen kan variera från dag till dag och med ålder.

Rök inte 

Rökning kan förvärra symtomen vid astma och göra det svårare att kontrollera sjukdomen. Effekten av vissa astmaläkemedel kan även upphöra vid rökning. Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp med att sluta röka.

Undvik även miljöer där rökning förekommer. Även om du själv inte röker, andas du in röken från andra, vilket kallas passiv rökning. Detta kan förvärra dina besvär och skada dina lungor. Utsätt inte heller små barn för passiv rökning.

Undvik dina allergener 

För att undvika att utlösa eller förvärra astma bör du undvika potentiella triggerfaktorer, exempelvis rengöringsmedel, pollen, rök och pälsdjur. Om du eller ditt barn är predisponerade för att utveckla astma, på grund av till exempel atopiskt eksem eller arv, är det viktigt att undvika dessa triggerfaktorer för att minska risken för att sjukdomen utvecklas eller förvärras. Detta gäller särskilt för pälsdjur, som är en vanlig orsak till allergisk astma.

Upplever du försämring i kyla kan andningsmasker, som skyddar mot att andas in kall och torr luft, hjälpa.

Motion & fysisk aktivitet

Regelbunden fysisk aktivitet är viktigt för allmän hälsa och kan också vara fördelaktigt för personer med astma, trots att du kan uppleva astmabesvär under tiden du motionerar. Innan träning kan det därför vara till hjälp att ta ett luftrörsvidgande läkemedel för att underlätta andningen och minska risken för astmasymtom och astmaanfall. Läs mer om hur du använder luftrörsvidgande läkemedel här.

Undvik vissa läkemedel 

Vissa mediciner kan förvärra astmasymtom, det är därför viktigt att vara medveten om vilka läkemedel som kan påverka din astma. Några sådana läkemedel är: 

• Smärtstillande läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra.

• NSAID-preparat (exempelvis läkemedel som innehåller ibuprofen och naproxen). 

• Läkemedel mot hjärtbesvär och högt blodtryck från gruppen betablockerare. 

Arbetsplats

En del yrkesgrupper löper högre risk för astma på grund av exponering för allergener, kemikalier, starka dofter, gaser, luftföroreningar, partiklar eller rök på arbetsplatsen. Vuxna personer som diagnostiseras med astma kan ibland behöva byta yrke på grund av arbetsmiljön. 

• Försök att undvika saker som du tror kan utlösa eller förvärra din astma, som till exempel rengöringsmedel, rök, pälsdjur och pollen.
• Upplever du försämring i kyla kan andningsmasker, som skyddar mot att andas in kall och torr luft, hjälpa.
• Regelbunden fysisk aktivitet gör det lättare att kontrollera astman
• För dagbok över dina anfall.

Att mäta din lungfunktion bidrar till att du kan följa sjukdomsförloppet och effekten av behandlingen.

Det finns flera olika sorters astmamedicin och de finns i olika former. Mediciner som andas in (inhaleras), finns som spray, pulver eller vätska som inhaleras med hjälp av en inhalator. Astmamedicin finns också som mixtur och tabletter, med medicin som inhaleras är den viktigaste delen av behandlingen.

Dessa läkemedel vidgar luftrören genom att musklerna i luftrören slappnar av. Läkemedlen används dagligen för att förebygga astmabesvär och vid astmaanfall. De kallas även beta-2-stimulerare.

Kortison 

Kortison dämpar inflammationen i luftrören och läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet. Du behöver andas in kortison varje dag under någon eller några veckor för att få full effekt.

Antileukotriener

Denna typ av läkemedel blockerar vissa inflammatoriska reaktioner i luftvägarna. Läkemedlet hjälper inte vid akuta astmabesvär, utan används varje dag i förebyggande syfte.

Kombinationsläkemedel

Det finns några läkemedel som innehåller två olika typer av astmaläkemedel, oftast luftrörsvidgande medel och kortisonpulver. Du får alltså i dig båda läkemedlen samtidigt när du tar ett sådant kombinationsläkemedel.

Kombinationsläkemedel kan passa både barn och vuxna som behöver samma läkemedel och samma dosering varje dag. Det är också bra om du har lätt att glömma dina läkemedel.

Inhalationsmediciner har generellt sett få biverkningar då de verkar lokalt i luftvägarna, det betyder att mycket litet tas upp i blodet. Att inte använda förebyggande medicin är värre för kroppen då astmaanfall sliter på luftvägarna och kan leda till att astman förvärras.  Om du använder inhalationsmedicin som innehåller kortison är det dock viktigt att du sköljer munnen och gurglar halsen med vatten efter varje medicinering för att undvika svampinfektion och irritation i mun och svalg.

• Om du misstänker att du har astma.
• Om astman förvärras eller vid allvarligt astmaanfall.
• Om du inte får bra effekt av dina astmamediciner.

För att fastställa en diagnos av astma, behöver en läkare genomföra en utredning. Utredningen omfattas ofta av en fysisk undersökning och undersökning av hur väl dina lungorn fungerar. Under den fysiska undersökningen kan läkaren lyssna på dina lungor för att bedöma andningsljud och leta efter tecken på inflammation och trånga luftvägar. 

Allergitest
Läkaren genomför alltid en utredning av eventuell allergi vid utredning för astma. Under denna utredning kommer du att genomgå ett allergitest, som vanligtvis utförs genom pricktest eller blodprov.

Spirometri
För att undersöka din lungkapacitet utförs vanligtvis en spirometri. Det innebär att du andas in i en mätare för att mäta hur mycket luft du kan andas ut och i vilken hastighet. Har du astma är luftrören trånga och du har svårare att andas ut luften snabbt. 

Reversibilitetstest
Ibland kan även en reversibilitetstest genomföras, där du får ta en dos luftrörsvidgande medicin för att se om det förbättrar dina lungfunktionstester och symtom. 

Efter att alla tester har genomförts kan läkaren fastställa om du har astma och hur allvarlig sjukdomen är. Baserat på resultatet kan läkaren skriva ut en lämplig behandling för att hantera dina symtom och förbättra din livskvalitet.

Behandling av astma
Det finns flera olika sorters astmamedicin och de kommer i olika former. Mediciner som andas in (inhaleras), finns som spray, pulver eller vätska som inhaleras med hjälp av en inhalator. Astmamedicin finns också som mixtur och tabletter, men medicin som inhaleras är den viktigaste delen av behandlingen. 

Målen med din behandling

Vid behandling av astma är målen att: 

• Dina astmasymtom försvinner.
• Din astma begränsar inte ditt liv.
• Biverkningar från dina läkemedel orsakar inte några besvär.
• Din lungfunktion ska vara normal.

Dessa läkemedel vidgar luftrören genom att musklerna i luftrören slappnar av. Läkemedlen används dagligen för att förebygga astmabesvär och vid astmaanfall. De kallas även beta-2-stimulerare. 

Kortison
Kortison dämpar inflammationen i luftrören och läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet. Du behöver andas in kortison varje dag under någon eller några veckor för att få full effekt.

Antileukotriener
Denna typ av läkemedel blockerar vissa inflammatoriska reaktioner i luftvägarna. Läkemedlet hjälper inte vid akuta astmabesvär, utan används varje dag i förebyggande syfte.

Kombinationsläkemedel
Det finns några läkemedel som innehåller två olika typer av astmaläkemedel, oftast luftrörsvidgande medel och kortisonpulver. Du får alltså i dig båda läkemedlen samtidigt när du tar ett sådant kombinationsläkemedel.

Kombinationsläkemedel kan passa både barn och vuxna som behöver samma läkemedel och samma dosering varje dag. Det är också bra om du har lätt att glömma dina läkemedel.

Inhalationsmediciner har generellt sett få biverkningar då de verkar lokalt i luftvägarna, det betyder att mycket lite tas upp i blodet. Att inte använda förebyggande medicin är värre för kroppen då astmaanfall sliter på luftvägarna och kan leda till att astman förvärras. Om du använder inhalationsmedicin som innehåller kortison är det dock viktigt att du sköljer munnen och gurglar halsen med vatten efter varje medicinering för att undvika svampinfektion och irritation i mun och svalg. 

Källor: Hjärt- och Lungfonden, Vårdguiden 1177, Astma- och Allergiförbundet.